Framtidstro

Bloggen uppdateras ju ytterst sporadiskt men emellanåt tittar vi in. Allt är alldeles utmärkt med oss. Jag har haft två veckors semester nu och vi har varit ute på vårt älskade Gullholmen. Allting flyter på fint här hemma med hela gänget vi har en del kul projekt på gång. Även om det är skönt med semester så är det ändå ganska gött att komma hem till vardagslunken!

Ring

Jag fyllde dessutom år förrförra helgen och min fina sambo tyckte att det vore käckt att slå två flugor i en smäll… Med andra ord – vi förlovade oss och planerar bröllop inom kort. Någon uttryckte att det kom lite oväntat och ja, det kanske det gjorde. Men har man kilat stadigt ett tag (fem år) så känns det väl inte helt otippat att skriva ett litet avtal i kärleken, även om det kanske inte är lika vanligt nuförtiden att man gifter sig som det var förr. Det är kul när det händer saker även för oss tvåbenta ibland ❤

Gull Gull1 Gull2gull3

Under semestern blev det mest långa promenader, mycket bad för dom fyrbenta och ett snabbt dopp för mig, en massa fiske, gott sällskap av bror + sambo, pappa, Jossan, Adde, Putte samt Marlene + Anton. Så det var en ganska livad vecka trots att vi inte höll något särskilt tempo. Det är verkligen skönt att bara slappna av ute i stugan!

Och som grädden på moset är nu planerna klara för kommande kull – vintern/våren 2015 hoppas vi på små valpar efter Party och Ralf. Nu väntar vi in löp, hoppas på fina parningar följt av välskapta valpar. Håll tummarna!

Läs mer om den planerade kullen på hemsidan! –klicka

Ålderskris

IMG_9032.JPG
God morgon! (Bilden togs iofs igårkväll.)

Torsdag hela dagen och vi har lite att göra. Tänkte försöka handla klart inför semestern plus mitt kalas på lördag. Hörde rykten om att jag blir så gammal som tjugofem år. Herregud, är det nu man borde få åldersnoja? Äsch, känns inte så lönt. Och det känns ändå som att man har hunnit med en del under dom här åren så det skall bli spännande att se om dom tjugofem kommande åren kan slå det? 😘

Nackenchock

IMG_9009.JPG
Började morgonen med att förbereda maten för nästa vecka. Då väntar ju Gullholmen! Och eftersom jag helst vill ha lagad mat varje dag (inget halvfabrikat eller så) så tänkte jag att det vore käckt att laga det mesta och frysa in. Så nu har vi lasagne, köttförssås, kycklinggryta, köttbullar i sås, pasta carbonara och en korvstroganoff. Någon dag kanske vi går till restaurangen, grillar eller så men nu har vi ändå en grund med oss.

IMG_9007.JPG
Efter lite städ och plock, frisering av hund (??) och sådär åkte vi till Delsjön för promenad med vännerna. Där mötte jag och Jerry upp pappa, Jossan, Martina och Susanne för en härlig långpromenad! Vi skall regnet och hundarna lekte friskt.

IMG_9015.JPG
Väl hemma blev det middag. Nu sitter vi i soffan och njuter av lite härligt onsdagsgodis. Började laga mat klockan nio imorse så känner mig lite seg nu efter att ha röjt runt hela dagen. Lilla Stina ligger här i soffan nu och äter ben. Det är som ni ser hon som har fått ny frisyr… Våra hundar är ute mycket, badar mycket, svinsur mycket… Och jag vill kunna ha dom i soffan/sängen utan att behöva duscha dom varje dag. Så, ja. Hon fick bli en nakenhund. Jag gillar inte päls eller smutsiga golv, och det måste räcka att städa en gång om dagen.

IMG_9023.JPG
Tycker dessutom att hon blev riktigt gullig 😘

Augustibarn

IMG_8983.JPG
Dagens 💗

Idag/ikväll jobbar jag mitt sista pass innan två veckors semester. Jävlar, vad skönt det skall bli. På lördag fyller jag år och på söndag åker vi ut till stugan på Gullholmen. Dagarna fram tills dess lär fortsätta i samma tema som ovan – umgås med familjen i lugn och ro hemmavid. Skall försöka träna litegrann, kramas med min man, njuta av glada ungar, fortsätta projekt ”rensa och göra om hemma”, laga god middag, fira födelsedag och så vidare.

Augusti är en bra månad! 😘

Vem är Stina?

Så, vem är nu den här lilla nya tjejen som bor hos oss? Ja, var skall vi börja? Jag skall försök att göra det här så enkelt som möjligt. Min underbara vän Nina skaffade en aussie våren 2013. Mina underbara vän Nina blev sjuk och kunde inte ta hand om hunden. Jag tog hand om hunden så länge och fick så småningom uppdraget att omplacera henne. Å Ninas räkning sålde jag hunden till en annan underbar tjej, Lina. Så i drygt ett år har Lycka/Stina/Vittra/Stina bott hos Lina men av olika anledningar så fungerar det inte. Nina gick tyvärr bort förra hösten och därför blir det också vår skyldighet att kliva in i Ninas ställe.

Lina i sin tur är en jättefin tjej och hon är jätteduktig med sina hundar, men det är inte alltid som det fungerar bra ändå. Jag vill bara poängtera det att jag inte på något sätt klandrar Lina för att det inte fungerar, så ingen behöver sprida en massa rykten eller skit om vare sig mig, Lina eller Stina. Lina är duktig, och Stina är en fin hund. Okej? Comprende?

Vi har haft Stina hemma nu i snart två dygn och än så länge går det över förväntan. Hon verkar hur mysig som helst – glad, öppen orädd, social, lydig, mysig och alldeles underbar. Hon är samma glada och lyckliga hund som vi för ett år sen lämnade ifrån mig. Och jag har verkligen saknat henne! Hon har nog saknat oss också och det verkar som att hon kommer ihåg framförallt hundarna. När hon bodde här förra sommaren blev hon och Hejdi bästa vänner och någonstans trodde nog nästan Hejdi att Stina var HENNES. För jösses, så fint som leker och dom är på varann hela tiden.

Och hur funkar det med dom andra hundarna? Bra, och det är liksom en förutsättning för att det skall fungera i vardagen. Vi kan inte leva i ett hem där hundarna måste hållas åtskillda eller liknande. Men som tur är så har vi en fin och fungerande flock där alla respekterar och accepterar varann. Jag kan ibland få höra att Ingrid är en bitch eller liknande, och ja – det är hon. Hon är en riktig liten räpa, men hon bråkar aldrig. Hon kan bli förbannad på andra hundar men hon släpper det lika fort och går vidare – hon skulle aldrig slåss (har aldrig gjort i alla fall). Och hemma är alla snälla och fina mot varann – jag har inga krav på att dom måste älska varann men man slåss inte. Det gör man bara inte.

Ingrid tryckte ner Stina en gång ganska ordentligt precis när hon kom in. Troligtvis var hon lite ”på” och det var väl inte okej (?) för bitchen Ingrid. Men en gång så hårt att Stina knappt hann märka vad som hände räckte å andra sidan, sen gick dom vidare in i trädgården. Resten av dagen gick smärtfritt och likaså idag. Vi har ingen direkt ”rangordning” kanske och jag skulle aldrig acceptera att hundarna ”gör upp själva”. Vi har en tydlig regel – INGEN slåss. Punkt. Man får gärna sätta upp regler kring sin personliga integritet – Ingrid tycker till exempel inte om när främmande hundar skäller henne i öronen och brottar ner henne. Och det är helt okej att markera då, tycker jag. Stina gick undan och har inte jävlats mer. Hon låg med ett ben förut som Astrid försökte norpa – då får man morra (men man får inte slåss).

Jag är också medveten om att det har gått alldeles för kort tid för att kunna säga någonting säkert, men än så länge har jag en riktigt go känsla. Vissa frågar mig varför vi valt att skaffa en aussie? En aussie är kanske inte helt optimal om man vill satsa på vallning och är inbiten bc-människa. Men… Vissa val kan man egentligen inte göra – vissa tillfälligheter gör att man faktiskt inte har något val. Jag skulle aldrig kunna svika Nina på det sättet. Hon må vara död rent fysiskt, men jag tänker på henne varje dag och Stina är också väldigt djupt förknippad med Nina. För oss är det helt självklart att vi skall ta hand om hennes hund när hon själv inte kan göra det. Det här kommer nog att bli riktigt bra! ❤

1013025_10200438506341032_506849055_n
Dragonora Paint it black ”Stina! Läs mer om henne på vår hemsida!

Jag vill också passa på att rikta några tack till…

Josefine Olofsson – min vapendragare och närmsta vän som alltid stöttar mig i alla lägen.
Andreas Bergman – för att du tar hand om Jossan så bra och för att du sätter sig i bilen klockan 19.00 en lördagskväll och kör mig fram och tillbaka till Gävle för att hämta hundrackarn.
vår familj som hjälper oss så bra med hundarna när det behövs.
min fantastiska sambo och livskamrat. Utan dig – inget jag. Du är en helt otrolig människa. Inte en enda gång har du ifrågasatt något rimligt/orimligt hundprojekt. Istället tar du oss allihopa under dina vingar. Jag älskar dig, muppo.

Tack för att ni vill dela ert liv med mig och mina stundtals knäppa idéer. ❤