Kan du vissla, Johanna?

20131112-173133.jpg
Framsteg! Faktiskt. Efter struktur och en jävla tydlighet i vad som är rätt och fel (utan att bli arg eller känslosam) har han mjuknat rejält. Visslan är verkligen TOPPEN på den här killen. Inget tjafs eller en massa snack. Rena kommandon och sen knäpptyst. Han har på ett par få pass blivit riktigt fin. Tar dom flesta signaler (oberoende av min position = hjälp). Går ur balans och tar ”fel flank” fint på visselsignal. Han förstår och lyssnar bra på pipan.

20131112-173534.jpg
Ingrid tycker att det är lite jobbigare. Medan Wille nästan verkar tycka att det är skönt att det blir så tyst och klart verkar hon sakna hjälpen som mitt prat ger. Ingrid går ofta riktigt bra på mitt kackel – hon har ju vant sig. Blir något mycket eye nu och lite sticky ibland. Fastnar lättare i ligg och vill gärna ha muntlig hjälp upp. Startar inte med en gång på visslan alltid utan vill ha kroppslig hjälp av mig (balans) eller ett pysch-ljud som flank. För att vara säker, känns det som. Hennes vilja att göra rätt blir en liten nackdel eftersom hon inte provar sig fram lika lätt som Wille. Försöker att inte hjälpa utan uppmuntra alla försök. Och tvingar inte ner henne i ligg utan visslan får betyda ”stanna” nu för att inte fastna. Känns bättre. Och så kör vi mycket spring för att hon inte skall fastna i sitt eye.

Efter dessa pass med mycket lydnad/vissla körde vi lite delningar. Ingrids min när jag ropade in henne… Wow! Hon älskar verkligen att dela! Tajt liten lucka och hon sladdade in och gjorde verkligen skäl för smeknamnet Vesslan. Wow!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s